Ibland så låter jag mig hindras i mitt skrivande för att jag inte är på humör eller för att jag är på fel plats. Det är för livligt, för trångt eller för kallt. Eller något annat. Andra gånger kan jag skriva riktigt bra text på ställen som verkligen inte har de ”rätta” förutsättningarna. Idag har jag haft anledning att fundera över detta.

 Jag sitter på en balkong på spanska solkusten, det är varken för varmt eller för kallt. En stilla, sval bris drar in från havet och stökar lätt i mitt hår. Havsluften är fuktig och salt. Havsfåglar dyker efter fisk och palmernas blad vajar. Förutsättningarna är perfekta och jag vill verkligen skriva! Ingenting kommer. Idag får jag vara nöjd med insamlade intryck och detta lilla stycke. En förundran inför orden och texten kan komma visa sig vara användbar en annan dag, kanske imorgon.

 

Varje dag är en dag att leva, att vakna upp