Nu har jag inlett min tredje vecka här på spanska solkusten och jag har stommen klar till fyra noveller. Nu återstår arbetet med att följa upp alla lösa trådar, kolla detaljer. Ibland spännande och ibland mindre roligt. Jag tror att det är viktigt att vara vaksam på sin egen berättelse. Jag läser om och frågar mig är det trovärdigt, letar efter alternativa tolkningsmöjligheter. Av den enkla anledningen att jag vill ge läsaren en upplevelse. Upplevelsen är lik den jag vill ha ut av min egen läsning, spänning och nya funderingar kring beteenden och fenomen i vår samtid.

Jag lägger ner locket på laptopen ibland och läser istället, gärna i Elisabet Norins romanskola ”Tre Enkla regler finns inte” för att hämta inspiration och lära mig nytt om hantverket. Jag läser också en hel del skönlitteratur för att inspireras och lära mig. Och för att det är så underbart härligt att läsa, få ta del av och uppleva andra människors berättelser och perspektiv. Jag har tidigare helt övervägande läst deckare och kriminalromaner. Redan som ung var jag förtjust i sådant som Tvillingdeckarna, Agatha Christie och Edgar Allan Poe’s berättelser om människor som dog och försvann. Försökte klura ut vad som hänt samtidigt som jag försökte läsa fortare för att få vetskap! På senare år har jag försökt bredda mig genom att läsa mer av nya författare, facklitteratur och dokumentärer. Jag har en tanke om att ge mig på klassiker igen, något som skolans tvångsmetodik lyckades döda mitt intresse för.

Nu har jag precis läst en klassisk mordgåta där människor i ett slutet sällskap mördas på en isolerad plats de inte kan lämna av någon anledning. I detta fall en familj som ska fira jul på ett pensionat i skärgården när en snöstorm bryter ut. Under läsningen blev det tydligt för mig vilken betydelse berättelsen har för mig, finns en spänning så läser jag alltid klart för jag vill veta vad som kommer att hända. Vem är mördaren eller hur ska en huvudperson klara sig ur sin knipa? Jag har också förstått att jag i takt med mitt ökade skrivande har utvecklat mitt läsande. Genom läsningen har jag ställt mig frågor utifrån texten. Ett exempel är när ett pistolskott, klassiskt döljs bakom en åskknall. Ingen hör det och det dröjer innan man hittar liket. Det är smart men jag frågade mig hur ofta det åskar i snöstorm? Är det ens möjligt? Jag vet inte och kanske är det möjligt men det är ett onödigt moment som kan störa läsaren. Med lite ansträngning kan det lösas genom en annan mordmetod eller något annat som kan dölja skottet. En av de saker jag uppskattar med att ägna mig åt fiktion är just att jag får själva bestämma vad som ska hända.

När jag nu tar upp böcker av författare som jag tidigare har slukat blir jag ofta besviken till följd av min utvecklade läsning. Besvikelsen gör mig lite sorgsen men jag förstår att jag tidigare valt litteratur där den spännande berättelsen varit fokus men nu är det inte bara berättelsen som är viktig för mig. Det krävs mer än en häftig historia.

  • Jag vill kunna skapa bilder när jag läser, egna bilder, inte författarens. Min fantasi eggas av en gestaltande text, en test som beskriver istället för skriver ut.
  • Logiska luckor gör mig besviken. När en författare plockat upp alla trådar och tagit bort sådant som inte är relevant kan jag ägna mig åt att läsa, skapa bilder och fundera över berättelsen.
  • Närvaron i texten skapar känslan av att jag vill fortsätta läsa, glömma äta och driver mig framåt. Författare som redigerar, upptäcker slarv och tar bort allt som inte relevant ger mig en ökad känsla av närvaro i texten. I ”Tre enkla regler” hittar jag vägledning. Som t ex att göra en plan och hålla sig till den. Om jag som författare lyckas hålla mig till berättelsen så hjälper jag läsarna in i läsningen.

Jag njuter av en välskriven text numer men det är fortfarande berättelsen som får mig att välja en bok eller läsa den till sista bladet. Jag är tacksam för att jag läste den här senaste boken med den klassiska mordgåtan till sitt slut eftersom jag blev glatt överraskad av att jag inte lyckades räkna ut eller ens ana utgången! Det är inte vanligt. Jag är också tacksam för att den satte ljuset på vad jag tycker är viktigt i mitt eget skrivande. Respektera läsaren genom att vara närvarande i projektet. Lägg tid på redigering, släpp inte lösa trådar och slarva inte. Ta reda på hur det faktiskt förhåller sig med det du skriver om.

Vad är viktigt för dig när du läser?

Önskar dig skriv- och läsglädje! Jag känner mig inspirerad och laddad och ska ta itu med redigeringen!

/Jeanette